Torsdag morgon

07.00: soluppgången över bergen och snön fick mig nästan att börja gråta.

Onsdag kväll

Det finns bara ett ord för hur jag känner mig just nu: insnöad! Titta ut genom fönstret så förstår ni vad jag menar!

Helgen...

... blev precis så lyckad som jag önskade mig. Tack Umeå, solen, Tomas, Jacob, Karin, Anna och alla andra som förgyllde den! Och som alltid, tack K... Vad gjorde jag utan dig?

Nystart? Kanske i alla fall.

Jaha, då kanske det är dags att rycka upp sig och sluta beklaga sig för alla om hur jobbigt allt är. Trots allt är det inte jorden som gått under, inga dödsfall eller sjukdomar, utan bara allmän trötthet och verklighetsflykt från universitetet...

Jag tror på helgens upplägg: lugn fredag, cocktails och (förhoppningsvis vild) fest på lördag, och så fika och museum på söndag. Och, icke att förglömma, att klämma in plugg vid alla övriga tidpunkter...

My state of mind

Trött. Arg. Ledsen. Utmattad. Frustrerad. Stressad. Borta. Irriterad. Längtan. Saknad. Drömmar.

Près de mon coeur..

Qui pourrait m'empêcher
De tout entendre
Quand la raison s'effondre
A quel sein se vouer
Qui peut prétendre
Nous bercer dans son ventre

Si la mort est un mystère
La vie n'a rien de tendre
Si le ciel a un enfer
Le ciel peut bien m'attendre
Dis-moi,
Dans ces vents contraires comment s'y prendre
Plus rien n'a de sens, plus rien ne va

En bit av mitt liv

Huset på Schlätten. Fina grejer det där.

En plats jag tycker om...

Jag är svag för tågstationer, flygplatser, busstationer, hamnar, ja alla platser där man resor till eller från någonting. Det är något speciellt med dem. Avsked, återseenden, avresor mot nya äventyr och hemkomster... Det bästa som finns är att vänta på och bli väntad på av någon man tycker om, för en station är alltid slutet på något och början på något nytt.